Mammas begravning!
Mamma.., må du vila i frid.. Eller borde jag säga; "Lev livet"?! Du är fri nu och du kan göra vad du vill.
När jag kom fram till Trons kapell, i Skogskyrkogården, och såg skylten..skylten där de visar vilka "förättningar" de har..så började tårarna rinna. Jag har i flera veckor sett dödsbevis, begravningspapper mm, med ditt namn på.., men när jag såg att ditt namn stod med på dagens begravningar (igår) så blev det för mycket för mig. Jag höll nästan inte på att klara det. Märkte du det mamma?! Jag vet att du gav mig styrka. Styrka att finnas där för mina barn, styrka att vara en bra moder i en svår stund. Det kom ganska många. En del visste jag inte vilka de var. Gamla människor som hade träffat mig för 30 år sen. De frågade om jag mindes dem.. 30 år sen..och jag var 5 år.. Nä, jag minns inte dem.
K var där..och T. Åh vad jag blev glad att T kom mamma! Han kramade mig så där jättehårt och länge! Han kramade Pärlan flera ggr. Han sa att hon var som du mamma..alltid en sån som sticker ut ur mängden..*ler* Du var sån mamma.
Tack för det du gjorde för Pärlan igår! Tack för att du gav syster styrka att hjälpa Pärlan. jag satt ju fast..men det var väl du som såg till att jag inte skulle resa mig va!?
Satt du på kistan? Du kramade barnen när de stod där framme.. Jag hade så svårt att hålla tårarna borta, då de 4 barnen stod där tätt tillsammans..och höll sina händer på din kista. De sa farväl.. Jag tror du stod bakom dem, och höll om dem. Varför stod de annars där tillsammans, så tätt?
Mamma.., hörde du vad kantorn tog i?! Jag och syster kände det som att du var där med kantorn och höll ner hans fingrar så det skulle låta så mycket som möjligt. Det var mäktigt! Vilken volym på kvalitéten!
När vi gick in med barnen..precis innan prästen kom..så förstod jag inte att det var du som låg där. Men jag känd emig ändå tillfreds..för det var så ljust! Märkte du hur ljust det var?! Har ju varit på så många begravningar under åren.., men jag minns ingen som var så här ljus.
Jag tittar på bilderna..och jag ser något fint..ett minnesvärt ögonblick..
När jag kom fram till Trons kapell, i Skogskyrkogården, och såg skylten..skylten där de visar vilka "förättningar" de har..så började tårarna rinna. Jag har i flera veckor sett dödsbevis, begravningspapper mm, med ditt namn på.., men när jag såg att ditt namn stod med på dagens begravningar (igår) så blev det för mycket för mig. Jag höll nästan inte på att klara det. Märkte du det mamma?! Jag vet att du gav mig styrka. Styrka att finnas där för mina barn, styrka att vara en bra moder i en svår stund. Det kom ganska många. En del visste jag inte vilka de var. Gamla människor som hade träffat mig för 30 år sen. De frågade om jag mindes dem.. 30 år sen..och jag var 5 år.. Nä, jag minns inte dem.
K var där..och T. Åh vad jag blev glad att T kom mamma! Han kramade mig så där jättehårt och länge! Han kramade Pärlan flera ggr. Han sa att hon var som du mamma..alltid en sån som sticker ut ur mängden..*ler* Du var sån mamma.
Tack för det du gjorde för Pärlan igår! Tack för att du gav syster styrka att hjälpa Pärlan. jag satt ju fast..men det var väl du som såg till att jag inte skulle resa mig va!?
Satt du på kistan? Du kramade barnen när de stod där framme.. Jag hade så svårt att hålla tårarna borta, då de 4 barnen stod där tätt tillsammans..och höll sina händer på din kista. De sa farväl.. Jag tror du stod bakom dem, och höll om dem. Varför stod de annars där tillsammans, så tätt?
Mamma.., hörde du vad kantorn tog i?! Jag och syster kände det som att du var där med kantorn och höll ner hans fingrar så det skulle låta så mycket som möjligt. Det var mäktigt! Vilken volym på kvalitéten!
När vi gick in med barnen..precis innan prästen kom..så förstod jag inte att det var du som låg där. Men jag känd emig ändå tillfreds..för det var så ljust! Märkte du hur ljust det var?! Har ju varit på så många begravningar under åren.., men jag minns ingen som var så här ljus.
Jag tittar på bilderna..och jag ser något fint..ett minnesvärt ögonblick..